Utmaningar att ta tag i

23 nov, 2012

En kommun som vill ansluta sig till Skolfederation och komma igång med att använda federationen ställs inför att uppfylla en rad tekniska krav. Men minst lika viktigt är att räta ut de organisatoriska frågetecknen, konstaterar Joakim Norbäck, konsult i det egna företaget KJNC, som har engagerat sig i federationen sedan han i början av året utvärderade den för Malmö stads räkning.

En kommun som vill ansluta sig till Skolfederation och komma igång med att använda federationen ställs inför att uppfylla en rad tekniska krav. Men minst lika viktigt är att räta ut de organisatoriska frågetecknen, konstaterar Joakim Norbäck, konsult i det egna företaget KJNC, som har engagerat sig i federationen sedan han i början av året utvärderade den för Malmö stads räkning.

– En första viktig förutsättning är att kommunen har en katalog med alla elevers och pedagogers identitet och andra viktiga uppgifter som till exempel vilken klass de går i, och att det registret underhålls med någon form av automatik så att det alltid är aktuellt, säger han.

– Har man inte gjort den läxan kan man inte ansluta sig till federationen, och det kan mycket väl ta uppemot ett år att få katalogen på plats.

Ett annat organisatoriskt problem är att en federationsanslutning berör många fler delar av kommunen än bara utbildningsförvaltningen. Åtminstone jurister och IT-avdelningar måste ge sitt godkännande och involveras i arbetet.

– Skolförvaltningarna kommer att behöva material och presentationer som vänder sig till andra grupper än skolfolk för att kunna sälja in federationen till andra delar av organisationen. Förhoppningen är att Skolfederation ska kunna hjälpa till att ta fram sådant material, säger Joakim Norbäck.

På den workshop som Skolfederation höll i Stockholm 13 november ledde Joakim Norbäck en grupp som diskuterade hur man kan underlätta att komma igång. Förutom de förslag och synpunkter som redan nämnts ansåg gruppen bland annat att

  • det behövs ett dokument som översiktligt beskriver arbetsgången för att komma med i Skolfederation,
  • Skolfederation bör ta fram en vägledning till hur man på bästa sätt skriver in anslutning till federationen i en kravspecifikation vid upphandling,
  • det behövs en guide till hur man tar sig an uppgiften att iordningställa användarkatalogen,
  • och sist men inte minst bör Skolfederation erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte för både medlemmar och intresserade.

Workshopen samlade drygt 40 deltagare från hela Sverige som i grupper diskuterade olika tekniska och legala utmaningar med att införa Skolfederation.

– Det här var min tredje workshop och jag tycker att den här gången tog diskussionen ett viktigt steg framåt. Det börjar bli mer konkret och handfast arbete och det gillar jag, säger Joakim Norbäck.

Hans eget engagemang i Skolfederation började för snart ett år sedan då Malmö stad anlitade honom för att driva ett projekt för att hitta en samarbetsplattform för stadens skolor. I det sammanhanget stötte han på en leverantör som nämnde att det pågick ett arbete med att etablera en nationell federation. Både han och hans uppdragsgivare, Malmö, blev omedelbart intresserade.

– Skolfederation passade väldigt bra ihop med Malmö stads projekt, federationen bygger på samma tänk som i Malmö och faktiskt också samma teknik, säger Joakim Norbäck.

– Men minst lika viktig, åtminstone för mig, var insikten att Skolfederation är otroligt rätt för hela skolsverige.

Malmö stad har tillfälligtvis parkerat frågan om en anslutning till Skolfederation, för att först ta itu med den gemensamma användarkatalogen och en plattform för inloggning.